SKRIVA!

- Du måste berätta för fler!

- Skriv, sa min lilla väninna Mimmi när jag hade avslutat historien.

Vi satt med ett svalt glas rosé på Stora Torget i Visby och det var inte första gången jag hörde de orden efter en berättelse om den mest dramatiska tiden i mitt liv. Alla som lyssnat har haft svårt att tro att allt detta kunde hända en kvinna som mig. Och att jag överlevt.

Men jag vet att verkligheten måste bearbetas för att hålla till spännande läsning. Kanske ska det vara i romanform... Processen har pågått länge inom mig. Så när jag fick tidskriften SKRIVA i min hand, tänkte jag att nyckeln till skrivkrampen skulle finnas där inne bland de snyggt redigerade tidningssidorna.

Men snarare verkar mitt oförlösta bokprojekt likna ombyggnaden av Stora Torget. Det har tagit alldeles för många år och alla kommer aldrig att bli nöjda med resultatet.

Läs mer Gotland&Världen.

Varför Anja Pärson?

Skidlegenden Anja Pärson har en flickvän som heter Filippa.


Det har hon själv berättat i P1 härom dagen. Hennes Sommarrogram har omgetts med största hemlighetsmakeri. Precis som det faktum att Anja och hennes Filippas föhållande som tydligen har många år på nacken. Men inget om detta har berättats i pressen...


Jag bryr mig inte om hur Anja Pärson lever eller med vem, men jag undrar hur det kommer sig att ingen journalist har läckt ut dessa detaljer kring hennes privatliv. Har en hel (sport-)journalistkår solidariskt blåtigit om detta i fem-sex år?


I så fall varför tillfaller samma lojalitet andra kändisar som också behöver vara i fred med sina intimaste känslor?


Trodde inte det var möjligt i våra kommersiella skvallerpresstider. Senast jag hörde om något liknande var när Prins Bertil och hans Lilian träffades  i smyg under TRETTIO års tid i mitten av 1900-talet. Med svenska pressens gillande.


Ingen tidning berättade något innan vår nuvarande kung tillträdde tronen 1972. Då var det fritt fram för den åldrande Bertil att gifta sig med Lilian. Något som varit omöjligt innan på grund av att hans engelska kärlek varit gift tidigare. Den sanningen troddes varken kungahuset eller svenska medborgare klara.


Anja Pärson är ju knappat kunglig i den bemärkelsen. Men hon verkar definitivt ha åtnjutit särskilda privilegier och behandlats som en drottning, också utanför pisten.

Min gotländska midsommar

Det är midsommar i Sverige och på Gotland har vi mest haft sol och varmt, i alla fall mer än vanligt en midsommar. Vad mer kan man begära ... och jordgubbarna från Källunge gav äkta njutning…

Jag har aldrig gillat "Små grodorna". Inte för att, som några arga en sommar ringde och klagade till tv för att de döva kände sig mobbade när man sjunger "... ej öron, ej öron..." Nej, jag är inte mycket för att roa mig med sällskapslekar. Jag vill hellre umgås med en eller ett par trevliga personer genom att sitta ner, äta gott, dricka kallt och prata varmt om intressanta och roliga saker.

Det gjorde jag dagarna innan själva den hedniska helgen när jag träffade först Margareta och därefter Ingalill, studentkamrater som jag nu 45 år efter själva examen lär känna på riktigt. Alla har vi något viktigt att berätta om våra liv. Jag tycker det är spännande och det är fascinerande med hur lika våra erfarenheter egentligen är.

Men ibland känns det som just jag råkar ut för elände. Som igår ....

Solen inne i Visby brände så het när Annika, Claes och jag gjorde en liten konstrunda i Visby, så jag tog av mig sommarkappan och la mössan ovanpå armen. Tydligen ramlade den ner på marken när jag tog en bild på Madonnan som fått en skär nejlika uppslängd på sin ständiga plats utanför Domkyrkan.

Den unge vaktmästaren hade  sett min mössa liggande på psalmboksvagnen inne i kyrkan. Men när jag kom tillbaka några minuter senare var den totalt försvunnen.

Så härmed ber jag  den som igår stal min fina grå mössa i Domkyrkan att vara snäll och bli en hederlig person som lämnar in den till vaktmästeriet i S:a Maria. Det är ingen märkvärdig mössa, men en kul sak som jag köpte på H&M för en fem sex år sedan. 

Och jag har bildbevis på hur den ser ut. Vi skojade om den roliga mössan och tog flera tokiga bilder strax innan den försvann.

Läs mer om mina midsommarminnen - Kultur&Sport; Gotland&Världen; Mode&Mat

Läs mer Kultur&Sport; Gotland&Världen; Mode&Mat

Sommarlov

Det känns lite som sommarlov, trots att det var länge sedan jag var beroende av tider och semesterledighet. Jag bestämmer själv!


Resan till Hälsingland var som en avspark på ledighet och slappa lediga veckor.

I söndags åkte jag med Annika och Claes för att titta på en visningslägenhet i det förskräckliga höghuset. Ren nyfikenhet alltså. Man vill ju veta vad som är på gång.


Läs mer "Gotland&Världen"

Att kunna se igen

Tells optik i Visby annonserade för någon månad sedan efter deltagare till en testgrupp som skulle prova progressiva linser. Jag har länge funderat på att slippa glasögon så det kom lägligt att hoppa på projektet.


Det har varit ett äventyr, inte helt roligt. Till att börja med stämde jag inte med den optiker som var ansvarig för testet. Jag är ju en en person som vill veta, vill ha svar på frågor om hur och varför. Han verkade vara en som ville få det hela snabbt överstökat och jag blev stressad.


Redan efter första besöket kändes det fel. Inte nog med att jag inte såg någonting drygt någon meter bort, kände inte igen bekanta på gatan eller kunde läsa vad som stod på skyltar. Jag saknade information om egentligen allt som hade med linser att göra.


För mig räckte det inte med att få besked om att hjärnan måste vänja sig. Idag vet jag att det inte är bara syncentrum i hjärnan som behöver tid att ställa om utan också den intellektuella delen behöver förstå vad som pågår.


Läs mer "Hälsa"

Inte kul

EM-matchen igår... Ja, det finns inte mycket att tillägga. Ett sorgligt fiasko för Hamrén som jag anar inte sovit så gott i natt. Vilken ångest! Han var så noga med att välja SITT lag och ingen ifrågasatte högt den populäre landslagsledarens val. Men det var en del märkliga beslut som till avgjorde. Jag är bara glad att Zlatan fick göra mål. Det kan ha betydelse för fortsättningen - England och Frankrike.


När Zlatan inte får in bollen i början av en landslagsturnering då brukar det kunna låsa sig totalt för vår dyrkade fotbollshjälte. 

Annars har min morgon präglats av telefonsamtalet med min ungdoms väninna i Hälsingland. Åsas hjärtsjuke man har åkt in akut på sjukhus igen. Han ligger på intensivvårdsavdelningen på Hudiksvalls lasarett med bland annat dubbelsidig lunginflammation.


Läs mer "Shopping&Resor"

P-automater

Tvättstugan - den fina - idag. Men jag hinner först reflektera över att Visby från idag välkomnar sina innerstadsgäster med P-avgifter. Så opassande bara med moderna automater i vår gamla Världsarvsstad!


I Hudiksvall, som inte på långa vägar har samma anor och vackra idyll som Visby, har man samma P-skiva som vi på stadens parkeringsplatser, Utom de fula på parkeringshusens tak och kring andra moderna byggnader.


Skäms Tekniska nämnden i Region Gotland!

Klassresan

Jag har varit på fastlandet och kom just hem, eller rättare sagt i torsdags kväll. Men då var jag ganska utslagen. Det första jag gjorde när jag sovit ut på natten var att hämta Zlatan hos Annika och Claes i Västergarn.


Största anledningen till resan var en klassträff i Söderhamn. För femtio år sedan tog jag realen där (för den som inte vet vad det är, så var det som att gå ut nian med en grå studentmössa och nästan lika tuffa examensprov just studenten).

Lars Gunnar Rubne i Borås hade hållit på i mer än ett år för att hitta oss alla som gick realskolan på läroverket i Söderhamn de åren. Själv gick jag där bara ett år, just det året vi tog examen. Så jag minns inte alla andra. Men en kommer jag så väl ihåg...


Eva Jäderberg ... Vi hade så mycket roligt tillsammans. Och nu sågs vi igen ett halvt sekel senare. Och det var så mycket bättre än jag kunde tänka mig. Några veckor före tog vi upp kontakten på Facebook, där det visade sig att vi båda fanns sedan flera år. Men inte hade åtminstone jag letat efter henne där. 


Det var så fantastiskt att träffa Eva, som jag alltså bara kände ett enda år när vi var tonåringar på 1960-talet. Men när vi pratade vad som hänt sedan dess var det som vi gått parallellt genom livet. På många, många sätt. Helt märkligt, otroligt, underbart och smärtsamt delade vi våra minnen. Och jag hoppas fortsätta med det.

Eva - som nu bor i Furugrund utanför Skellefteå - visade sig också vara en av de mest omtänksamma och snälla människor jag träffat. Hon stannade till och med en extra natt på hotellet i Söderhamn för att ge mig skjuts vidare norrut till min gamla vän Åsa i Njutånger. Och för att Eva och jag skulle få en kväll bara vi två efter att firandet av femtioårsjubiléet var över.


Min resa började dock med en inbokad magnetröntgen på Sabbatsberg i Stockholm. Så nu är det gjort. Svar levereras 24 juli av dr Reigo som gör sitt månatliga besök på Visby lasarett.


Reseberättelsen fortsätter framöver. Jag har ju varit borta från ön en hel vecka!!


Läs mer "Zlatans dagbok"