Peter Birro - författarbrodern som på senare år kommit i skymundan av sin mediehajpade bror Marcus - sa i Nyhetsmorgon i morse "Det är viktigt att inte svika den man var när man var ung".
I slutet av 1980-talet efter en tuff skilsmässa gick jag i terapi. Första gången vi möttes, den manlige stilige terapeuten och jag, fick jag frågan vad jag ville med min terapi. Och jag svarade ungefär som Peter Birro sa, att jag ville hitta tillbaka till den jag en gång var.
- Jag behöver stöd och hjälp att vara den jag egentligen är, den människa som jag tappat bort de senaste tio åren.
Till min enorma besvikelse och faktiskt rädsla, svarade terapeuten att det inte var vad terapi handlar om.
- Det är att förändras som man jobbar på i terapi!
Idag tror jag att vi kanske pratade om samma sak, men absolut inte förstod varandra. Jag önskar jag hade rest på mig och gått därifrån för att fortsätta letande efter en terapeut där jag kunde känna mig trygg. Den jag nu hade fått (det fanns något som hette Dagmarpengar som finansierade "lyxen") talade också om redan den här första gången att han inte tog med själslig vånda i sitt arbete. Han var noga med att hålla isär kropp och själ.
Om jag hade varit den som jag en gång var den gången, då hade jag naturligtvis insett att den här terapeuten inte skulle räcka till för mig. Men det var ju för att jag saknade den insikten, eller rättare sagt hade tappat kontakten med den unga kvinna som jag tycker så mycket om, som jag vacklade omkring och inte hade någon egen identitet.
Om jag hade trott på vad jag vet idag hade jag nått mitt mål mycket tidigare. Men de två åren hos psykoterapeuten fem trappor upp på Surbrunnsgatan i Stockholm har säkert lärt mig saker som jag haft nytta av. Det viktigaste är ändå att tanken på honom påminner mig om att det för mig är livsviktigt att lita på min känsla. Innerst inne vet jag vad som är bra för mig. Tvivlen finns ändå där ibland, men inte så starkt och inte så ofta.
Det tror jag gäller oss alla. Om vi bara lyckas skala bort det tjocka egot, som inte vill annat än att vi ska stanna i destruktiva mönster och må så dåligt att vi behöver så stora doser av yttre bekräftelse.
När tillfredsställelsen känns äkta inuti, oavsett varför, kan det hålla på riktigt. Jag jobbar på det.
Läs om den utmärkta svt 2-serien "In treatment", spännande terapisessioner - på Radio/Tv.
