Gåtan Breivik

Här sitter jag med mitt fula svullna knä och försöker trösta mig med att få ihop en resa till exotiska (hahaha) Söderhamn första veckan i juni. Det ska nämligen bli klassträff för 5:5 b, femtio (!!!!) år efter att vi tog realexamen. 


Där bodde jag bara det året och har väldigt diffusa minnen därifrån. Jag hade flyttat med mina föräldrar från Hudiksvall, där alla mina kompisar var kvar, och jag ville bara tillbaka. Helt desperat skolkade jag så gott som dagligen och  liftade jag fram och tillbaka längs Riks 13. Ensam satt jag på Dackås konditori i Hudik och väntade på att mina "riktiga" kamrater skulle sluta skolan för dagen. Men jag var samtidigt så ordentlig och pluggade under tiden, för jag gillade lära mig. Bara inte i Söderhamn. 


Därför tänkte jag det skulle vara spännande att åka till träffen i Söderhamn. Vill ge både mig själv och mina realkamrater en andra chans och ta reda på vilka var de jag tog realen med. De jag aldrig riktigt lärde känna. Banden har redan börjat knytas ihop genom Facebook. På ett mycket lättsammare och öppnare sätt än vad som skedde med mina gotländska studentkamrater inför jubiléet i höstas. Det var riktigt segt och blev inte trevligt förrän vid själva middagen på Strand hotell i september. Men då var det desto roligare.


Jag förlänger Hälsingeresan med att resa vidare norrut till Njutånger. Där i Mekrossla bor min allra allra käraste vän från Hudiktiden. Åsa Munktell hette hon då. Nu Wiklund. Senaste vi sågs var på hennes 40-årsdag för 26 år sedan!!! 


Nu är biljetter och hotell bokat och jag återgår jag till att fundera lite över vad som händer i Oslo. I fredags skedde en manifestation mot Utöyamördaren på Youngtorget mitt i huvudstaden. 40000 (man hade räknat med 2000!!!) personer slöt upp där och sjöng Regnbågssången, den som Anders Behring Breivik avskyr.


Läs mer "Gotland&Världen"

Dag sju - förändring är möjlig

Efter första dagens sammanfattande inledning av åklagare och domare har inte tv-sändning tillåtits från Oslo tingsrätt. Rätten och nrk ansåg bevisligen inte att tittarna skulle klara att lyssna till de ruggigheter som troddes skulle komma fram när Anders Behring Breivik skulle svara på frågor. Hänsyn till anhöriga och risk för att den norske terroristen skulle värva anhängare genom att använda domstolen som talartribun för sina politiska idéer, var också ett avgörande skäl.

Men nu visade det sig att Anders Behring Breivik egentligen inte har skrämt någon med sina märkliga förklaringar.Tvärtom har nära inblandade - offer, anhöriga, familj och vänner - mest blivit lugnade av att se och höra den som satt sig i deras minne som ett monster. Mer och mer framstår gärningsmannen som patetisk och löjlig.

Kravet på att tv-sända framfördes i måndags av en samlad presskår. Åklagarna hade inget emot detta men nu var det försvaret ville inte gå med på detta. De ansåg att det var för sent påkommet. Deras klient, det han säger och hur han reagerar skulle missuppfattas när det rycks ur det sammanhang som bland annat utgörs av det manifest Anders Behring Breivik bland läste upp i förra veckan.

Men rätten gick media till mötes genom att låta några av experternas vittnesmål visas direkt. Idag när vid den rättspsykiatriska utrfågningen tilläts ingen tv-sändning. Det verkar som domaren tar beslut från dag till dag om vad vi, som inte kan ta oss till den offentliga rättegången i Oslo, ska få ta del av med egna ögon och öron. Och inte genom sammanfattande referat i efterhand.

Men det går alltså att påverka och få ändringar till stånd. Även om vissa segrar inte kommer att betraktas som historiska.

Läs "Gotland&Världen"

Dag fem och sex - Utöya

Livets tillfälligheter…

Under en tid i början av 2000-talet hyrde Anders Behring Breivik in sig i ett kontorshotell i centrala Oslo. Då stötte han ibland i lunchrestaurangen ihop med advokaten Geir Lippestad, som också hade sitt kontor där. Det är anledningen till att den norske massmördaren begärde  just honom som sin försvarare.

Advokatsamfundet ställer upp med psykologhjälp för alla sina medlemmar under den här tiden, men jag tror inte Geir Lippestad och hans medhjälpare kommer att ha så stor nytta av det. Kan inte tänka mig att de ska sitta och prata med andra om sin bisarra klient och hur de mår i hans närhet. Det tvingas att hålla alla motstridiga känslor på avstånd. Det måste gälla alla försvarsadvokater som försvarar brutala brottslingar, men i det här fallet har advokaterna nästan en hel värld emot sig. Många anser att Anders Behring Breivik inte är värd att få något stöd alls. Helst skulle han inte få synas och prata i en rättegång.

De norska försvarsadvokaterna och åklagarna gör ett fantastiskt jobb, de har verkligen min stora beundran.

Läs mer "Gotland&Världen"

Dag Fyra - Terroristen

Norrmännen har det svårt nu. De vill inte tro att det bland dem på gatorna i landets huvudstad gått omkring en ung man född och uppvuxen i Norge, med norska föräldrar och som tänkt ut så mordiska terroristplaner mot sina egna landsmän. Det här är det värsta man har hört och upplevt i en norsk rättssal.

Måndag-onsdag var det en osäker och irriterad gärningsman som framträdde. Det har varit obekvämt för honom att konfronteras med sina egna motsägelsefyllda vittnesmål. Han har sagt att åklagarna försökt förlöjliga förminska honom. Och det verkar vara en del av deras strategi.

Det verkligt hemska att bli tydligare för var dag. Anders Behring Breivik ser bekvämare och nöjdare ut än de första dagarna. Hans farliga tankar och idéer kommer fram i ljuset. Han tycks frossa i stolthet över hur han bestialiskt genomförde avrättandet av de skyddslösa ungdomarna på Utöya. Overkligt, som om han beskriver ett spel. Inte en verklighet. Det blir väldigt nödvändigt att påminna sig den sorg och ödeläggelse han åstadkommit.

Läs mer på "Gotland&Världen

Dag Tre - Ingen människa är en ö.

Det är faktiskt svårt att förstå att rapporteringen från tingsrätten i Oslo handlar om samma person och brott, när man hör svenska nyheter på kvällen efter en hel dag med nrk´direktrapportering.

Vad är sant? Vilken version gäller?

Vissa frågor som svenska medier tar upp, som att Anders Behring Breivik sagt att det kommer att ske fler bombdåd i Oslo, det skulle jag kunna tänka mig att norsk media avstår från att citera. För att inte skapa större panik bland befolkningen.

Å andra sidan hade svt ett (tunt) reportage från en invandrarfamilj som leende uttryckte sin oro för att det finns fler som 22-juli-bombaren. Det kändes som att blåsa under känslor av ångest bland de grupper som den ensamme terroristen Breivik säger sig tillhöra. Med detta inte sagt att rädsla för det annorlunda inte existerar. Främlingsfientlighet och invandrarhat härjar inte bara i Norge utan också i vårt land och över resten av världen. 

Läs mer "Ledare" samt "Gotland&Världen"

Spricker det norska trollet?

Det är sorgligt men ett faktum att det är de svåra och krigiska handlingarna förändrar ett samhälle, som berövar invånare oskuld och naiv tro. Glädjeämnen och framgångar dränks sorgligt i enstaka tragedier. För lång tid framåt.

I måndags 16 april började rättegången mot Andes Behring Breivik i Oslo tingshus. Den befarade mediecirkusen blev en anspänning också för en utomstående som bara följer rättegången i tv. Media från hela världen med 800 ackrediterade journalister bevakar vad som sker i vårt närmaste grannland. Många tv-bolag, inklusive svenska, kunde sända första dagen direkt från rättssalen. Vad som fick visas, vill säga. Nrk och rätten hade lagt censur över vissa delar som av flera skäl ansågs olämpliga för allmänheten att se.

Öppenhet och samtal är viktigt just nu. Jag vill starkt understryka att jag på inget vis sympatiserar med den norske massmördaren och hans idéer. Hans gärningar 22 juli är så avskyvärda att det fortfarande är svårt att ta in i sin helhet, och ännu värre detaljerna. Men jag vill försöka följa med det som sker i Oslo tingsrätt nu och kanske förstå lite mer om hur vi människor fungerar. För alla berörs av Anders Behring Breivik och hans avskyvärda handlingar. Men han har ju en gång fötts som en liten gosse. Vad som hänt därefter har gjort honom till den person som utfört de mest avskyvärda handlingar i modern tid i Norge och Norden.

Men det är svårt för mig att förstå förvåningen hos de åhörare som väntade sig att den åtalade massmördaren skulle visa några känslor i form av skuld eller empati för offren. Inget av det som framkommit under den tid som gått sedan dådet förra sommaren visar på att gärningsmannen känner någon ånger. Han menar att det han gjorde var svårt men nödvändigt i det raskrig som enligt honom pågår i Europa. Att han nu skulle vara någon annan än den som utförde dödsskjutningarna på Utöya och bombdådet i Oslo, det är en ganska naiv förhoppning. Däremot tror jag att det kan vara påfrestande även för en så gravt empatistörd person som Anders Behring Breivik att klara de tio veckorna som rättegången skall pågå.

Läs mer "Gotland&Världen"