Zlatans dagbok

2012-08-01




2012-06-10

                                                                                         Foto Claes Henning

Nu är jag hemma med min matte igen. Jag har längtat efter henne och det är skönt att få komma ut på balkongen. Men jag har haft roligt på landet hos Annika och Claes också. Det är fint i deras hus som har en lång trappa som jag kan springa fort i. Annika försökte hinna ifatt mig men jag var jättesnabb!

Helst ville jag vara ute på gården när Claes höll på att greja i gräset men de trodde att jag skulle springa så långt bort (jag är ju så snabb!!) att jag inte kunde hitta hem till huset igen. Förra året bodde jag också på Båters tomt, jättelänge när matte låg på sjukhus. Då rymde jag en gång HÖGT upp i ett stort träd.

Annika blev lite rädd och ville att jag skulle komma ner igen, fort. Men jag tyckte det var kul att skrämmas och det var jättespännande i trädet. Det var nog därför jag fick ligga inne i huset hela tiden den här gången, det var ju bara en vecka. Jag kunde springa mellan alla många fönster (vi har bara två hemma hos min matte!!!!) och jag såg såååå många spännande djur ute.



Jag var väldigt trött ändå när jag kom hem och har sovit länge i mattes säng på natten, men nu börjar det kännas som vanligt igen. Och jag tror jag kan lita på henne när hon säger att vi ska vara här tillsammans länge nu. Hon tänker inte resa bort förrän kanske till hösten. När nu det är. Matte säger att då är bladen på träden inte är gröna längre utan gula. Jag förstår faktiskt inte vad hon pratar om. 

Nu är det i alla fall fint ute och jättemånga flugor som jag kan fånga. Men jag vill inte vara ute så länge ändå på balkongen. Det är kallt där, fast det inte är snö!



2011-11-09
Jag ville verkligen inte vara en chokladbit som min mamma skulle gå och snutta på, så jag låtsades inte höra när hon ropade på mig. Jag lekte bara med mina bollar. Det var jättekul och jag märkte att jag var bra på att dribbla.

En dag när jag var i riktig form och gjorde några snabba finter framför mamma, då sa hon plötsligt:

- Du som är så bra på att spela fotboll, kanske hellre vill heta Zlatan?

- Äntligen, tänkte jag, har hon fattat!

För säkerhets skull satt jag alldeles stilla och såg mamma rakt in i ögonen. Länge och stadigt. Och det lyckades! 

JAG ÄR ZLATAN Medin.

                                                                        Foto Claes Henning



 2011-03-14
Äntligen!


Min matte har varit utanför dörren (hon säger att det heter "nere i källaren") och hämtat min utkikspelare. Nu har jag koll igen. Men det är lite kallt på kvällen så då bär matte in den höga klösen och ställer den i hallen. Hon säger att det är mitt "rum" nu för där ligger min kudde med mattes tjusiga leopardörngott från Ralph Lauren (vem nu det är...) och en camoflagemönstrad kasse som jag kan krypa in i. Det är mysigt att gömma sig.



Det är konstigt men nu är det inte så viktigt att äta hela tiden. Det ville jag förr och matte tyckte jag tjatade. Men jag hade inget annat att göra. Tröstäta, kallas det visst när man till och med äter överbliven spagetti. Nu behöver jag faktiskt hålla igen lite för matte skrattar när jag springer genom min tunnel. Hon säger att jag nästan fastnar. 



Det gör jag ju inte! Men den följer liksom med när jag är snabb, men det förstår inte hon. Jag tror inte hon kan springa alls. Hon säger att det är för att hon har ont i ryggen och väntar på att opereras. Det låter jätteläskigt för jag kommer ihåg när jag gjorde illa mig i somras och veterinären Lotta opererade mig på halsen. Det blev ett stort märke efteråt.


Jag var jättesjuk och det var jättevarmt. Vi hade inte så fint nät på balkongen då så jag kunde inte gå ut alls. Det orkade jag inte heller för det var hett och jag åt så mycket medicin. Men på kvällen då öppnade matte balkongdörren och vi fick in luft genom den vita nätdörren som Kalle från Boleks gjorde. Den var jättefin den också men det är mycket skönare nu när snälla Björnen har byggt ett eget "hus" till mig ute på riktigt.


Ibland fick jag vara ute förut också. Då stängde matte in mig i en bur som hon gjort av ett växthus. Det var ganska skönt att ligga där och slötitta, men jag kunde ju inte gå in och ut som jag ville utan vara som en fånge, liksom. Jag skulle gärna haft kvar det utehuset men vi har så liten balkong, säger matte. Hon vill också ha plats att sitta i solen. Sen när det blir våren. 



Nu har jag inte tid att berätta mer för jag måste se på fåglarna som kvittrar i trädet på marken. Dit ner är det jättelååååångt. Jag vet det för innan vi hade näthuset då höll jag på att ramla ner. Två gånger räddade matte mig när jag hängde på utsidan av balkongen. Och jag lovar det var svårt att hålla fast sig i det runda metallräcket!!!!

Då var jag jätterädd, men jag skulle ju bara fånga en fjäril!

1 juli för två år sedan - då jag var nästan liten bebis - kom en ny lag (jag vet inte vad det är men min matte säger att det var bra). Alla som har en balkong mer än 5 meter över marken är skyldiga att inhägna om man har djur som vistas ensamma där ute. Vad som händer förutom kanske en olycka, det vet jag inte. Tur att Björn hittade på en ritning som blev så bra. Jag kan skicka den till dig om din matte eller husse vill bygga lika fint.



Kan en matte sitta i fängelset?


 2011-02-13
I morse vaknade jag av att det var fullt med fåglar som skrek utanför. Innan jag fick upp min morgonsega matte så hon kunde öppna var jag jätteorolig. Och - fåglarna var enoooooorma, de såg faaaaaaaarliga ut och flög omkring. Fort, fort dök dem utanför vår balkong. 

Jag är jätteglad att Björn har nätat in så jag behöver inte vara så jätterädd men det var läskigt ända tills de lugnade ner sig och satte sig i det stora trädet på gården. De syns inte så bra på bilden men jag hade koll på dom så att de inte kom in i alla fall.



Sen behövde jag verkligen vila. Och matte är rätt söt när hon sjunger med i filmen på tv. Faktiskt!

2010-12-24

God Jul!
Musen som inte ville komma in från kylan.



Tänk den som ändå fick vara i Italien, där är det varmt och spännande. Såg ni Ibras cykelspark?


Min matte har en Fejsbookkompis som har B&B på Sicilien. Dit vill jag också följa med.


Nu ligger jag mest och deppar. Och retas lite med matte. Hon vill ju bädda och dammsuga hela tiden, tycker jag. Men om jag ligger alldeles stilla och låtsas sova då måste hon vänta.
Och jag slipper höra den där otäcka dammsugaren, som jag faktiskt är lite rädd för. Inte så mycket som när jag var liten men jag tycker det ska vara tyst och lugnt när jag har bestämt det.






20101122


Hur ska detta sluta? Min matte har berättat för mig om ett mail hon fått. Det gjorde mig ledsen. Han tycker synd om mig för att jag fått namn efter ett fotbollsgeni från Rosengård i Malmö med invandrarbakgrund .


Men min matte är inte rädd. Hon låter hälsa att jag faktiskt valde mitt namn själv. Först  skulle jag nämligen heta Fazer eftersom jag var brun som choklad i pälsen som bebis. Men jag tyckte inte om det där namnet och låtsades inte höra när matte ropade. 


En dag, när jag visade hur bra jag är på att dribbla med min lilla fotboll - som ett äkta proffs - frågade hon (äntligen!) om jag ville heta Zlatan istället. Jag tvärstannade och satte mig alldeles stilla och tittade med sin stora runda ögon stadigt in i min snälla mattes gröna (sköna).


Jag satt så tills hon lovade att mitt stolta namn i fortsättningen skulle vara detsamma som  Ibras. Och nu lyssnar jag alltid när jag hör mitt namn. Det blir många störtrusningar till vardagsrummet när det är sport på tv. För matte har nu skaffat Kanal 10 också. Där är det bra fotboll med Milan.
2010-09-21




















I morgon är en stor dag. Zlatan fyller tre år. Han föddes i Havdhem på Gotland 19 september 2007. Han får en riktigt god present och mamman ska försöka låta bli tänka på att det inte går så bra för Milan.
2010-09-18


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar